Marcus

Livet som hemmafru blev just lite trevligare. Vi har fått tillökning i familjen i form av en pytteliten hårboll vid namn Simon. Nettans mamma är och turnerar på varmare breddgrader så i två veckor passar vi deras sex veckor gamla kattunge. Förutom en helt sönderriven kropp och en konstant oro för att trampa på honom så är det en väldigt trevlig upplevelse.

När Kenta sjöng följande text så kan han trots sin svåra alkoholism omöjligt menat dagar som denna. Uttrycket betongkeps är inte ens en bra början på att beskriva hur jag har mått idag.
Eller ja, varför försöka förklara med ord när allt som vanligt finns dokumenterat på YouTube.

Så äro den bistra men ack så välbekanta dagen då ännu en Saab lämnar mig kommen.

Jag talar förstås om min lanterna i mörkret, min pantflaska i finanskrisen, min franska armhåla i bistra vintertider, min gröna Saab 900. Inte sedan färdigskivat bröd har något skänkt mig sådan glädje som när jag först mötte henne som bara ett barn med 7000 mil på mätaren.
Men ty allt äro förgängligt. För det skall jag säga er. När man kommer hem från en underbar semester och finner att ens käresta inte ens tänder på alla fyra cylindrar, då är skilsmässopapprena så gott som påskrivna.

Men jag, mina vänner, jag studsar tillbaks. Så likt en frånskild medelålders lantbrukare väljer jag en ung importerad modell. Inte från Thailand, vilket annars verkar vara populärt, utan från Nippon. Även om hennes svenska är lite rostig och mitt sinne för japanska lyser med sin frånvaro så förstår vi varandra på ett djupare plan. Vi talar nämligen the international language of love. Så efter ett par tömda flaskor Deutsche Qualitätswein och utan några äktenskapsförord presenterar jag Fumetsu, en Mitsubishi Galant som nyss fyllt 18år.

 

Vill inte spendera hela dagarna framfor datorn nar det ar sa fint vader utomhus, sa ni far noja er med lite bilder fran de senaste dagarna. Tva fran Universal Studios nojespark Islands of Adventure. Samt tva fran Blue Springs dar vi snorklade lite. Nu ska jag ut en svang till driving rangen och sla lite bollar. Bye bye!

Sitter här på min sista jobbdag och tittar ut genom fönstret. Regn och rusk är bara förnamnet, men det kunde jag inte bry mig mindre om, ens om jag försökte.
För vet ni vad? Imorgon tar jag mitt pick och pack och sätter mig på flyget till the land of opportunities. Jo, det är sant. Två och en halv vecka i Orlando, Florida. Det blir disneyworld, seaworld, epcot theme park, träskbåt, shopping, sandstränder och hooters.
Så med ett leende på läpparna styr jag snart färden mot Kööbenhäfvens Looufthäävn.
Vet inte hur det blir med bloggandet därifrån, så tills jag kommer hem lämnar jag er med lite pausmusik att snyfta till medan jag ligger på en strand och bättrar på bonnabrännan.

Ursäkta bloggtorkan. Har haft fullt upp med lägenhetsrensningen och en massa annat. I onsdags var det dock andra bullar då Nettan fyllde år. Dagen började med en enkel frukost på sängen och lite paketutdelning. Eva på jobbet hade knåpat ihop ett riktigt fint grattiskort, vilket var väldigt uppskattat! Jag vet att jag är i klass med Arnold Svartneger på utsidan men innerst inne är jag nog en mjukis trots allt ;) Nåja, prinsessor och rosa fluff alá my little pony var riktlinjerna.

Därefter blev det kur-bad med alger och annat hippiehittepå inne på Hälsa och helhet. På kvällen blev det bio. Vi såg filmen med en inte så lockande titeln Män som hatar kvinnor. Jag brukar inte vara allt för road av svenska thrillers i stil med Beck-Hassel-Wallander men denna var verkligen en höjdare. Smart, spännande och rolig på samma gång.
Innan dess hann vi dock med en riktigt positiv upplevelse. Modesto, som kursade nyligen, har köpts upp av några risplockare och bytt namn till Modesto goes east. Som vi alla vet är den glada östern sushins distrikt, och herre min skapare vilken fröjd för smaklökarna. Kristianstads andra tre sushiställen Ko-san, Rosegarden och Kimpos kan slänga sig i väggen för här snackar vi toppklass. Priset var ju därefter, men det kan man leva med sålänge man slipper Rosegardens låtsatssushi innehållande friterade kräkor med frityrmassan kvar. Hur som helst så blev det en helt underbar dag med helt underbart sällskap.

Idag har också varit en ganska produktiv dag. Var ute i lägenheten i Vä och träffade tjejen jag ska hyra ut min lägenhet till. Kontrakten skrevs, vilket innebär en enorm lättnad över att ha en sak mindre att ta hand om innan flytten. Dessutom var vi på Borett och hämtade vår nya jättefina soffa. Efter det körde vi till Lund och hämtade vårt nya högblanka vita soffbord. Dessutom hann jag med att svänga inom Everöd på en liten tacosmiddag.

Flytten närmar sig med stormsteg, så i tisdags spenderade jag en heldag i min lägenhet på att röja ut alla gamla prylar, alla papper och allt skräp som jag samlat på mig de senaste åren. Med svettpärlor rinnande från pannan kom jag att tänka på denna artikel:

En fråga jag får väldigt ofta är: "Marcus, hur gör du för att se så otroligt vacker ut varje dag?". Normalt sett älskar jag att svara på frågor om allt från att tjärna smör till att jaga sälungar, men just denna fråga börjar jag bli ganska så trött på.

Jo, mina vänner, det finns egentligen inget enkelt svar på denna fråga. Ingen mirakelkur som råder bot på allt från finnar till spetälska, utan allt hänger på hur mycket jobb man är villig att lägga ner på sitt utseende. Även om jag är en naturlig skönhet utan dess like så har jag ändå några tips att ge er.

Tips ett är att vårda sitt ansikte med en ansiktsmask minst en gång i veckan. Visst finns det dyra produkter att köpa, men är man lite ekonomiskt ansträngd kan man lika gärna blanda en egen mask som jag brukar göra.