Mais les yeux sont aveugles. Il faut chercher avec le coeur.
Har återupptäckt en gammal kärlek i mitt liv, nämligen filmen och därtill filmmusiken.
För inte finns det mycket här i livet som kan förmedla känslor som just film och musik. Och nu pratar vi inte Steven Seagals senaste, utan filmer som kommer från hjärtat. Filmer som verkligen gör ett intryck och kanske tillochmed ett avtryck.
Nu ska ni inte tro att jag fördömer filmer som saknar substans, för visst, jag kan också skratta mig harmynt till filmer som American Pie och Superbad. Men någon gång ibland, och det är inte ofta, så släpps det filmer som verkligen förändrar ens liv.
Exempel på filmer som absolut förändrat mitt liv är två så bizarra som A Clockwork Orange och Fear And Loathing In Las Vegas.
Men nu mina vänner, vill jag tipsa om två filmer som verkligen träffat mig som en pil genom hjärtat. Nämligen följande:
Efter att ha tagit sin college-examen skänker Christopher alla sina besparingar till välgörenhet, för att leva ett liv helt utan materiella ting i Alaskas vildmark. På vägen dit får vi möta en hel del unika karaktärer som alla lär honom något om livet. Låter klyschigt, jag vet, men detta är det bästa som hänt sedan färdigskivat bröd.
Lyckas man se hela denna filmen utan att efteråt sitta med hakan på golvet helt mållös så blir jag förstummad.
Nästa är en lite äldre sådan som jag visserligen sett tidigare men först nu uppskattar till fullo:
Här får vi följa Andrew som efter 9år utan kontakt med sin familj återvänder till sin hemstad för att närvara vid sin mors begravning.
Andrew har de senaste åren levt som i en koma tills han nu av en slump träffar en tjej som förändrar hans liv, och sätter färg på hans tillvaro. Träffande, någon?
Hursomhelst kan detta verka som en ganska lättsam och ytlig film, men så är verkligen inte fallet. Zach Braff's debut som writer/director är sanslöst gedigen och alla klockrena detaljer får det verkligen att kännas i hela kroppen.
Något som också måste nämnas är att musiken i dessa två filmer absolut är bidragande till att jag uppskattar dem så fruktansvärt mycket. Majoriteten av all musik i Into The Wild framförs av Eddie Vedder från ett av mina favoritband Pearl Jam. I Garden State gäller precis samma sak, Fast här framförs den av ett band som legat mig varmt om hjärtat ända sedan jag hörde dem första gången, The Shins.
Into The Wild, Eddie Vedder - Hard Sun:
För inte finns det mycket här i livet som kan förmedla känslor som just film och musik. Och nu pratar vi inte Steven Seagals senaste, utan filmer som kommer från hjärtat. Filmer som verkligen gör ett intryck och kanske tillochmed ett avtryck.
Nu ska ni inte tro att jag fördömer filmer som saknar substans, för visst, jag kan också skratta mig harmynt till filmer som American Pie och Superbad. Men någon gång ibland, och det är inte ofta, så släpps det filmer som verkligen förändrar ens liv.
Exempel på filmer som absolut förändrat mitt liv är två så bizarra som A Clockwork Orange och Fear And Loathing In Las Vegas.
Men nu mina vänner, vill jag tipsa om två filmer som verkligen träffat mig som en pil genom hjärtat. Nämligen följande:
Efter att ha tagit sin college-examen skänker Christopher alla sina besparingar till välgörenhet, för att leva ett liv helt utan materiella ting i Alaskas vildmark. På vägen dit får vi möta en hel del unika karaktärer som alla lär honom något om livet. Låter klyschigt, jag vet, men detta är det bästa som hänt sedan färdigskivat bröd.
Lyckas man se hela denna filmen utan att efteråt sitta med hakan på golvet helt mållös så blir jag förstummad.
Nästa är en lite äldre sådan som jag visserligen sett tidigare men först nu uppskattar till fullo:
Andrew har de senaste åren levt som i en koma tills han nu av en slump träffar en tjej som förändrar hans liv, och sätter färg på hans tillvaro. Träffande, någon?
Hursomhelst kan detta verka som en ganska lättsam och ytlig film, men så är verkligen inte fallet. Zach Braff's debut som writer/director är sanslöst gedigen och alla klockrena detaljer får det verkligen att kännas i hela kroppen.
Något som också måste nämnas är att musiken i dessa två filmer absolut är bidragande till att jag uppskattar dem så fruktansvärt mycket. Majoriteten av all musik i Into The Wild framförs av Eddie Vedder från ett av mina favoritband Pearl Jam. I Garden State gäller precis samma sak, Fast här framförs den av ett band som legat mig varmt om hjärtat ända sedan jag hörde dem första gången, The Shins.
Eftersom min musikblogg fallit i glömska den senaste tiden får jag väl passa på att bjuda på två höjdpunkter som också innehåller klipp från filmerna. Titta och njut!
Garden State, The Shins - New Slang:
Garden State, The Shins - New Slang:
Into The Wild, Eddie Vedder - Hard Sun:
Kommentarer
Postat av: Caroline
Men vad tror du jag började ladda ner igår kväll? Precis, Garden State - klar om mindre än tio minuter :)
Postat av: brallan
tack för kommentaren eller hur man säger. tog det som en fin en eftersom du blev chockad. men det kommer du över ska du se ;)kjamis
Postat av: Caroline
Haha, tack eller så :) Men det är ju inte mer än att han med för många kromosomer ska förstöra allt. Han är bäst på att förpesta, det borde han nästan få pris för. Så snart flyr jag härifrån, ingen msn ikväll heller. Möjligtvis senare ikväll.
Trackback
