Man kunde tro att ett arbetspass på lite drygt 13 timmar borde tagit död på mig, men här är jag - still alive 'n' kickin'!
Dock tar det enormt på krafterna, och vetskapen om att ett 11-timmarspass väntar mig imorgon gör inte det hela bättre. Nu vet jag hur Mr Hamburger himself Staffan känner sig varje dag i veckan :)
Men jag måste ändå säga att jag på något konstigt sätt uppskattar den där känslan av att vara totalt slutkörd. Normalt sett brukar brukar jag ta en liten powernap efter jobbet (läs: dö) men idag är jag för snurrig och matt för att ens kunna somna.
Vad är nu så bra med det? Jo, man kan ta tag i allt man borde gjort för längesedan eftersom man ändå är för trött för att bli uttråkad.
Jag tänkte nämligen ta tag i alla (v)räkningar ikväll och det hade jag aldrig orkat efter ett normalt pass, konstigt nog.
Men först blir det till att varva ner lite med en öl och lite god musik. Lite lugn och fin musik, som Håkan Hellström, Klas Vinterdäck och kanske lite Springsteen.
Musik är nog bland det bästa jag vet. Man blir avslappnad, glad, ledsen, arg - vad som helst egentligen. Tyvärr föddes jag med tummen mitt i näven och är totalt omusikalisk, men det gör väl inget när det finns andra som gör det så bra?
Jag hade dock en ganska famgångsrik musikkarriär på det glada 60/70-talet under artistnamnet Elvis Presley. Det var tider det!