Jag kanske inte är den smidigaste personen i världen när det gäller kommunikation i ett förhållande. Jag har en viss förmåga att tala innan jag tänker, och det finns alltid stunder då jag direkt efter att ha öppnat brödklykan ångrar mig bittert - det finns det vittnen på.
Men när jag ser hur folk omkring mig uttrycker sina känslor så inser jag att, nej, jag är nog inte that big of an asshole ändå. Jag tänker såklart på mina MSN-kontakter.
Kan någon förklara för mig hur man i vuxen ålder kan förmedla djupa och "sanna" känslor via <Skriv ett personligt meddelande>?

Varje gång jag loggar in verkar folks verkligheter gå från himmel till helvete - and back again.

Dag ett -     Insert valfritt tjejnamn - Du är mitt allt
Nästa dag - Insert valfritt tjejnamn - Ensammast i världen
Nästa dag - Insert valfritt tjejnamn - <3<3<3 Insert valfritt killnamn
Nästa dag - Insert valfritt tjejnamn - Far åt helvete!
Nästa dag - Insert valfritt tjejnamn - Vi två för alltid snuttepluttegullplutt!

Jisses! Folk borde börja skicka brev igen - som på den gamla goda tiden.