Pappa, Anette, Azrael och Viktor har flytt fältet och har fullt upp med att bättra på bonnabrännan nere i tzatzikins förlovad land. Som den ansvarsfulle person jag är ser jag det självklart som min skyldighet att hålla koll på huset medan de är borta. Det vore väl synd och skam att låta all deras mat och sprit stå och bli gammal? Eller hur?
Det började med en liten lätt invigning igår när Nettan bjöd på tacos, men då stannade intaget på var sin öl. Jag är inte särskilt köksvan och att placera mig i ett rum fullt med knivar och varma kokplattor på fyllan motsvarar nog maffians kiss of death - ett säkert tecken på att du inte kommer se morgondagen.


Det hela gick dock väldigt smidigt och jag undrar om det inte någonstans lååångt inom mig bor en riktig liten mästerkock som bara väntar på att få sättas på prov.